PÄ upptÀcktsfÀrd i ?den goda platsen? innebÀr en lÀsning av en tvÀrvetenskaplig litteraturstudie. Uppsatsen syftar till att nÄ en ökad förstÄelse kring ?den goda platsen? genom att se hur olika vetenskapsdiscipliner tar upp och beskriver begreppet och fenomenet i olika texter. Studien fokuserar pÄ tolkning av texter och Àr sÄledes en kvalitativ inriktad studie med hermeneutisk utgÄngspunkt..

Under den första delen av utbildningen har vi redovisat vÄra arbeten via illustrationsplaner. Illustrationsplanen fyller ofta sitt syfte och kan pÄ ett bra sÀtt visa hur man vill förÀndra en plats. Den tvÄ dimensionella planen visar dock aldrig hur platsen upplevs frÄn marken. Det Àr lÀtt att glömma bort den rumsliga aspekten och hur platsen uppfattas av de mÀnniskor som besöker den. Kan modellen hjÀlpa till att öka förstÄelsen för platsen?.

Denna uppsats tar avstamp i den ha?rda kritik som revisionsbyra?erna, och revisionsbranschen i allma?nhet, har fa?tt under de senaste a?ren. Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka revisorers lojaliteter och vilken vikt de la?gger vid uppra?ttha?llandet av det professionella oberoendet. Vi underso?ker a?ven skillnader i lojaliteter och oberoende mellan tva? olika karria?rsteg pa? revisionsbyra?erna; partners och ansta?llda.

Denna uppsats handlar om kÀnslan för platsen dÀr man bor. Genom att ta avstamp i att segregation existerar undersöker uppsatsen om mÀnniskors kÀnsla för platsen Àr annorlunda beroende pÄ omrÄdet de lever i. Detta innebÀr bÄde förklaringar till att mÀnniskor trivs dÀr de bor samt identitet till platsen och hemmahörande. För att undersöka detta har stadsdelarna Gottsunda och Sunnersta undersökts. Dessa tvÄ bostadsomrÄden ligger geografiskt nÀra varandra i Uppsala men skiljer sig Ät nÀr det gÀller ekonomiska och sociala förutsÀttningar.

NÀr mÀnniskan befinner sig i livets slutskede har autonomi, kommunikation, familj och vÀnner stor betydelse. Platsen för vÄrd blir dÀrför mycket viktig. Platsens betydelse för oss mÀnniskor innebÀr inte bara den fysiska miljön. I palliativ vÄrd Àr det viktigt att platsen inger individen personlig identitet, trygghet och avskildhet. Dessutom bör hÀnsyn tas till de fysiska, psykologiska, sociala och existentiella aspekterna pÄ vÄrd.

Detta Àr en berÀttelse.En kritisk fiktion om en specifik möbel som gjordes i en viss tid, pÄ en viss geografisk plats.BerÀttelsens ram, den fiktiva miljön har jag skapat men detaljerna bygger pÄ kunskap utifrÄn min erfarenhet inom omrÄdet, fakta och detaljer i de texter och dokument jag tagit del av. Fakta kring den specifika möbeln, tiden, och platsen: en pigtittare gjord pÄ 1920-talet i Virserum, SmÄland, Sverige. Syftet med undersökningen, detta kunskapsunderlag, Àr att förse Skansen med ett dokument som kan möjliggöra produktion av en ny möbel pÄ Skansens Snickerifabrik, Stockholm, Sverige. En ny tillverkningsartikel som ska bidra till att ge snickeriets gÀster en Ànnu mer autentisk upplevelse och för att uppfylla delar av Skansen uppdrag:?Uppdrag: Friluftsmuseet Skansens uppdrag Àr att, med gÀsten i centrum /?/ Skansen ska vÄrda och bevara samlingarna av byggnader, föremÄl, vÀxt- och djurarter.

Sverige har ett varierande klimat genom hela landet och pÄ grund av det varierar Àven vÀxtmaterialet. Beroende pÄ vilken hÀrdighetszon som man befinner sig i, skiftar Àven sortimentet bland vÀxterna. I de nordligare zonerna Àr sortimentet mycket mindre Àn vad det Àr i södra Sverige. Genom det hÀr arbetet Àr tanken att noggrant ta reda pÄ vad det finns för vÀxter i norrland, nÀrmare bestÀmt UmeÄ stad i hÀrdighetszonen V. UtifrÄn det redovisas sedan ett förslag pÄ lignoser som kan berika platsen.Arbetet har avgrÀnsats genom att fem olika grönomrÄden valdes ut och dÀrefter studerades inom den givna platsen.

Projektet undersöker landskapet och identifierar olika platser. Knutna till dessa platser Àr personliga minnen. Hur kan man som arkitekt förstÀrka sÄvÀl minnet av platsen men Àven platsen med hjÀlp av arkitektur. Kan dessa arkitektoniska objekt verka som lokala sÄvÀl som regionala generatore? Projektet undersöker ocksÄ vidare om objekten skall ge betraktaren bÄde ett fysikt och psykiskt minne att ta med sig dÀrifrÄn, eller hurvida upplevelsen skall vara isolerad till platsen..

Syftet med studien a?r att bidra med kunskap om hur entrepreno?riell orientering kan ma?ta entrepreno?rskap inom branschen fo?r mobiltelefoni. Fo?rha?llandet mellan entrepreno?rskap och ekonomiska utfall ma?ts med utga?ngspunkt i Millers resonemang om entrepreno?riell orientering.Hur kan entrepreno?rskap operationaliseras? Hur ser fo?rha?llandet ut mellan entrepreno?rskap och ekonomiska utfall?Studien baseras pa? tidigare forskning, facklitteratur, vetenskapliga artiklar, a?rsredovisningar, branschartiklar, avhandlingar och andra relevanta underlag som belyser entrepreno?rskap. Ba?de kvalitativ och kvantitativ metod tilla?mpas fo?r att a?stadkomma triangulering.Entrepreno?rskap kan ma?tas utifra?n hur pass radikal innovationen a?r.

Detta a?r en uppsats som underso?ker hur barn relaterar till platsen de bor pa? samt hur platsen pa?verkar hur de ser pa? sin identitet. Uppsatsen a?mnar a?ven granska barns syn pa? sin framtid utifra?n uppva?xten pa? denna plats. Platsen som underso?ks a?r Tierps kommun och barnen som deltar i studien ga?r i la?g -och mellanstadieklasser pa? grundskolor i kommunen.

Detta a?r en uppsats som underso?ker hur barn relaterar till platsen de bor pa? samt hur platsen pa?verkar hur de ser pa? sin identitet. Uppsatsen a?mnar a?ven granska barns syn pa? sin framtid utifra?n uppva?xten pa? denna plats. Platsen som underso?ks a?r Tierps kommun och barnen som deltar i studien ga?r i la?g -och mellanstadieklasser pa? grundskolor i kommunen.

Detta a?r en uppsats som underso?ker hur barn relaterar till platsen de bor pa? samt hur platsen pa?verkar hur de ser pa? sin identitet. Uppsatsen a?mnar a?ven granska barns syn pa? sin framtid utifra?n uppva?xten pa? denna plats. Platsen som underso?ks a?r Tierps kommun och barnen som deltar i studien ga?r i la?g -och mellanstadieklasser pa? grundskolor i kommunen.

Uppsatsen utgÄr frÄn en plats i Norrköpings tÀtort, Sylten. Syftet Àr att undersöka hur Sylten laddas med betydelser genom berÀttelserna om platsen. Genom perspektiv som rum/plats och narrativitet problematiseras och analyseras berÀttelserna. Empiriskt behandlar uppsatsen artiklar ur lokaltidningar, tryckta broschyrer, historiker samt romanen Kungens rosor av Moa Martinson. Slutsatserna berör kortfattat pÄ vilket sett Sylten fÄr rollen av ett förlorat paradis i berÀttelserna och hur denna roll förstÀrks av att Moa Martinson gjorde platsen till litterÀr miljö.

Jag har valt att göra ett gestaltningsförslag för stadsrummet Svandammen i Uppsala. Grunden i detta arbete har varit att genom analys av platsen skapa en förstÄelse för behov, brister och potential. Utefter detta har jag skapat ett visionÀrt gestaltningsförslag. Resultatet av arbetet syftar till att ge nya idéer och inspirera till den framtida utvecklingen av platsen..

Uppsatsen behandlar Henry Moores skulptur Hill Arches, som Àr placerad pÄ Karlsplatz i Wien. FrÄgestÀllningen rör sig kring pÄ vilket sÀtt skulpturen konkretiserar platsen. Som teoretisk grund ligger Christian Norberg-Schulz arkitekturteori om genius loci, platsens sjÀl. Verket i sig, konstnÀrens intentioner, platsen samt teorin redogörs för. Grunden för iakttagelser av plats och skulptur, samt deras samverkan, Àr upplevelseorienterad.